Christoffer Jansson

Det är nu två månader och fyra dagar kvar tills julafton. Det är två månader sedan sommaren tog slut, i alla fall om vi skall räkna kalendersommar. Att sommaren endast visade sig under fyra dagar 2008 har ju absolut inget med den officiella definitionen av vad sommar egentligen är. Det mest sjuka är att någon, praktiskt taget, glömde att schemalägga september. Jag betalade augustihyra förra veckan, åtmindstone känns det verkligen så. Nu fick jag min lön igen, och skall betala ytterligare en ny hyra. September alltså bara försvann, då det faktiskt är en månad som inte bjuder på någonting alls! Lägg till 15 dagar på både oktober och augusti, plocka bort hela september månads existens, och året kommer att kännas mer komplett. Det räcker mer än väl som kompensation för det redan alldeles för korta dygnet!

Man måste ge det en chans. Även om det har fått mig att somna närmare samtliga gånger till följd av den utmärkta berättarrösten, så fungerade det över förväntan. Men problemet kommer alltid att ligga i trötthetens tendens till okoncentration, som skapar dessa minnesförluster, eller rättare sagt, obefintliga minnesregistreringar. Leveransen kommer alltså inte fram alla gånger. Med 20% avklarade av resans gång återstår nu, med största spänning, upplösningen i sin helhet, bokstavligen, samt även mitt tålamods förmåga att slutföra uppgiften som åtagen, utan någon press.



/C

Vad har vi egentligen för upplagor av otroligt icke välsorterade bokhandlare i denna stad? Att hitta världens kanske mest, i synnerhet, tillvarosironiska bok är till synes omöjligt. Inte ens Sveriges internetsortiment förses med den. Jag tycker att det är en smärre katastrof. Det enda media verket numer säljs i är "ljudbok". Finns det ett bättre sömnmedel? Det är påfundet som gör hela det biologiska lyssninssystemet totalt ointressant, som tilltalar tummrullning och noppillning mer - det är inte hållbart.



/C

George Michael har gjort rätt. Be världen om ursäkt, vi kommer inte att tycka att du är en dålig människa. Vi gör alla våra misstag, men du tråkar inte ut oss.



Nu går jag till jobbet.

Åh, skönt. i söndags eldade jag upp min barndom. Eller i alla fall delar av den. Mina föräldrar satte mig, som en inskolning till förskolan, på kyrkans barntimmar. Helt underbart vilken hängiven hjärntvätt det uppgav sig som, när jag på nytt läste igenom kurslitteraturen. Jesus is tha shit? Jag hade om inte annat en riktigt roande stund under tiden läsning begav sig, och min far tycktes kontigt nog finna detta något intressant, eller, ja. Det finns inte längre några spår kvar i familjen Janssons ägo som säger att jag har tagit kurserna "Kyrkans barntimmar 1a & 1b"!



Köket är nu klart. Taket är målat (!), väggarna är tapetserade, golvet är bonat, skåpen är strukturerad och ordningen är numer på topp, nästan. Nästa steg blir att kasta allt som är orört under det senaste året, det är något så fruktansvärt tråkit att pussla ihop skåpsinnehållet likt ett större, verklighetsbaserat 3D-tetris - öppnar man en lucka, så är man attackerad av 30 IKEA-plastburkar. Dett är inte hållbart i längden och måste förgöras.

Vilket sjuk underhållande väder denna helg har erbjudit. Det regnade inte på fredag kväll, det är vi tacksamma för. Men 11.43 lördag förmiddag började eländet, och har praktiskt taget varit ihållande tills nu. Jobbigast var nog gårdagens promenad till och från stadskärnan, nattetid, då komplexiteten att bringa ett paraply var större än att faktiskt ens orka ta med det hem ifrån. Dick löste detta, då han liksom jag inte ägde ett pratiskt plagg med huva, med att använda ICA Maxi's senaste reklamblad som ett ryggradslöst paraply. Tänk er själva med vad papper egenligen avser, hur länge detta var hållbart? Sådär fyra kvarter och 200 meter var livslängden. Innovativt.

/C

Det krävs en, så att säga, totalt ointresserad person för att skaffa sig en renoveringsrekvisition i Mars, låta den förfalla, och kliva in på Colorama och försöka hämta ut the gear i slutet av Augusti. Tur att man lyckades finta fastighetsskötaren  med vänliga och påkostade ord, så att han helt enkelt förnyade rekvisitionen.
Men nu är man igång. Har målat skåpssockeln, tagit ner allt från väggarna, hyvlat tapetskarvar och hunnit tröttna. Anledningen till att jag har tröttnat tror jag beror på att nån jävla idiot som byggde kåket för länge, alldeles för länge sedan, tyckte att taket skulle fortsätta ner på så gott som alla väggarna. Då klassas alltså mina köksväggar som tak., taket skulle målas, tyckte fastighetsskötaren, -fine tyckte jag, tills nu. Vad jag försöker komma fram till är, att jag efter ha målat taket i mitt vardagsrum, hade ont i mina axlar mycket längre tid än vad jag förtjänade, och då har man "förlängt" mitt innertak liite sådär extra i köket, bara för att nån visste om att det var jag som skulle måla om där 2008, för att göra det så jävligt som möjligt. Jävla va grinig då.


/C

"Carmen Electra knådar köttet på Vanessa Minillo..." skriver idag aftonbladet.se

Sjukt sjukt. Och liite roligt.

/C